Tiden rusar känns det som…

Just nu känns det som tiden galopperar iväg, hela förra veckan åkte jag på en riktigt långdragen förkylning, hemma från jobbet och mesta tiden spenderad sovande i soffan, usch! Verkligen inte vad jag hade tid med men jag satsade verkligen på att bli frisk och prioriterade vila eftersom det bara är lite över en vecka kvar innan vi börjar åka ner mot Tyskland och OEC och då behöver jag all energi jag kan ha. Husse har varit en klippa som hjälpt till och gått riktiga långpromenader med hundarna, framförallt med Ina som verkligen kryper på väggarna efter några dagars vila.

För lite över en vecka sedan fick jag reda på att jag och Tim kommer att få gå in som ordinarie i heelworklaget på OEC då en av deltagarna i laget inte kommer med pga sjukdom. Det innebär att vi ska tävla på riktigt! Det har varit en del kluvna känslor då vi kommer gå in istället för enligt mig en av våra absolut bästa förare i heelwork och jag hade verkligen önskat dom att få delta. Samtidigt så är här en chans som nog aldrig kommer tillbaka, att få möjligheten att tävla på ett EM och jag kommer verkligen försöka mitt allra bästa för att ha roligt och ge Tim en riktigt bra upplevelse. Skulle det gå åt pipsvängen så vet jag i alla fall att vi har försökt och med tanke på att vi var sist in och är ett av dom mest orutinerade ekipagen på plats bland många enormt duktiga och erfarna ekipage så tänker jag lite som så att det är ok att vara först ut och komma sist, någon måste ju göra det också och jag vill inte lägga onödig press på oss. Det kommer att bli en stor träning även för mattes mentala bit då vi enligt startordningen är först ut bland alla i laget och går in redan som nummer 5, samtidigt känns det lite skönt att slippa vänta hela dagen. Jag har lovat mig själv att oavsett hur det går så kommer jag njuta efteråt bara av att vara på plats och få se ett mästerskap, få ynnesten att heja på resten av laget och se alla inspirerande ekipage samt dela upplevelsen med min goaste Tim och dom andra härliga lagkamraterna.

Tänk ändå att min knasiga vita trollunge ska tävla på OEC, vem hade trott det…. vägen har verkligen varit krokig och vår tävlingskarriär lika så men oavsett hur saker och ting går så är jag stolt över min bästa Timse som ställer upp och alltid är världens bästa kompis ❤

IMGP0371

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tiden rusar känns det som…

  1. starsweepers skriver:

    Härlig inställning! Timse gör ju alltid sitt bästa & mer kan man inte begära ❤ Heja er! 🙂

  2. Vilken upplevelse 🙂 Ha så kul och lycka till på tävlingen ❤ Jag är så glad för din skull att Tim och du får uppleva detta tillsammans!!! NJUT och ha kul!!! Vi hejar på er och tycker NI är bra oavsett hur det går 😉 KRAMIZAR ❤
    Hoppas du är pigg igen när ni åker!!!

  3. Malin & Nova skriver:

    WoW!!! Häftigt! Ni gör alltid ert bästa och njut av allt! Ni är bäst hur det än går! Vägen är inte alltid spikrak men nu är där ni är! Håller tummar och tassar för er! LYCKA TILL!! Kramar!

  4. Kicki skriver:

    Ja vilket spännande äventyr ni kommer vara med om, lycka till de kommer säkert gå bra! kram…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s