Glädjeämnen i vintermörkret

Bloggen har gått lite på sparlåga nu då min laddare till datorn la av så jag har varit datorlös tills idag då nya laddaren äntligen kom. Jag pallar helt ärligt inte att blogga från mobilen utan vill göra det i lugn och ro vid datorn när andan faller på 😉

Året har börjat bra, tre inomhusträningar har vi hunnit med hittills, två med vår härliga söndagsgrupp och en med Jeanette och Erika. Sam har fått pyssla med lite allt möjligt men störst fokus har vi lagt på att få till en förståelse för ingångar och apporten. För mig är det här lite laddat då jag lätt känner mig lite osäker i apporteringsmoment, finns mycket som kan bli fel och med Ina hamnade jag i att det blev kravfyllt och det har hängt kvar hos mig tyvärr. Samtidigt har jag lovat mig själv att försöka lita lite mer på min egen magkänsla, att våga prova mig fram och inte ta det så allvarligt om det blir tokigt. Jag vet att det hänger ihop med min självkänsla och tanken ”hur ska lilla jag kunna lära en annan individ någonting”, men om man inte försöker så kan man ju heller aldrig lära sig och jag tycker samtidig att inlärning är väldigt roligt annars skulle jag ju inte hålla på.

Sam är en härlig individ just för att han är så positiv, det känns inte som att det är hela världen om det blir fel ibland så länge han inte går ner sig av det. Jag hoppas att vi ska få fortsätta gå vår egen väg även om den blir gropig, självklart kommer jag att vilja utveckla oss, gå kurser, lära mig mer och utvecklas mm men jag kommer vara mån om att ändå försöka våga lita på min egen känsla och framförallt tillåta mig att njuta. För oj vad han är rolig, så galet rolig, min lilla turbolämmel. Han är en egoboost för en sån som mig, bara känslan när han faktiskt väljer mig, när han kastar sig in i lek och belöningar med full kraft och när han tittar på mig med smått galen blick. Men framförallt känslan efteråt, när han nöjt kurar ihop sig i sängen till en liten boll med nosen tryckt mot min nacke, så nöjd, så nära. Så länge vi får umgås, ha roligt och göra det vi gillar så är det skit samma om det blir lite tokigt, allt annat en bonus. Min vän, min Sam ❤

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Glädjeämnen i vintermörkret

  1. Alyza med flock skriver:

    Härligt att det går bra! Klart du kan lita på att DU kan!!!
    Ingen kan dina hundar som du ❤
    Att det går fel nån gång är naturligt oavsett vem som man lyssnar på, så är det bara 😉
    Det viktiga är att man lär av dom misstag man gör!
    Och att man inser att alla hundar är olika, njut av din lilla turbohund och ha roligt tillsammans ❤

  2. starsweepers skriver:

    Härligt med ett blogginlägg 😊🖒 Sam har jättefina apporteringar – så NJUT! 😘 Tycker det fantastiskta med hundar är just det där du skriver om på slutet. Vänskap! ❤ Kram från oss 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s